Resan till Aruba i Västindien!!!

Lite så är i efterhand tänkte jag dokumentera ner lite efter vår resa till Aruba...

Mycket pack och fix dagarna innan samt 2 nätter avverkade fredag och lördag, innan vi på söndagen den 27/2 tog flyget från Kalmar upp till Stockholm och sov över på Radisson Blue på Arlanda innan vi skulle flyga vidare till Aruba på måndag morgon.
Lite spänd var man ju över hur Noah skulle reagera med flygning osv....




Det behövde vi dock inte oroa oss så mycket över, Noah tog en väska och begav sig genom Kalmars lilla flygplats, att det var handbagages kontroll var inget han tog notis om=). Inte heller flyget blev några beskymmer, han snarare skrek rakt ut av glädje då vi lyfte och landade medans andra barn grät hejdlöst.

Kan varmt rekomendera Radisson Blue, bra rum och restaurang och för att inte tala om den grymt stora frukostbuffén, har tyvärr inga kort på den.
Cornelia och jag i tandborsttagen innan vi intog sängen för morgondagens stora resa.




I spänd förväntan på det stora Thomas Cook planet som ska ta oss ner till Aruba.





Väl på planet blev det en ganska lång väntan innan vi fick besked om att det var ett datafel på flygplanet och att vi inte kunde lyfta förän det var åtgärdat. Så de var "snälla" och bjöd på en muffins och en liten juice som kompensation för att vi fick sitta instängda i flyget i nästan 3 timmar innan vi kunde lyfta. Hade varit dyrare att ha hos kvar på flygplatsen troligen. Inte det lättaste att ha en liten 1½ åring sittandes still utan att det händer något. Men när vi väl startade så somnade han gott och resan gick skapligt utan några större besvär. Landade så till slut vid 17 tiden på Aruba och då var väl klockan runt midnatt hemma i Sverige.


Ett gäng trötta på Aruba´s flygplats, såg mulet ut då vi kom och blåste mycket. Men tack och lov för blåsten, för när vi stack ut näsan utanför flygplatsen så slog en kraftig kvav värme emot oss.

Forts. följer....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0