siseladanelo

..den stod jag för. Tog en prommis med hundarna (hundvakt åt mamms o papps) och var nöjd med lite att jag stått på benen hela vägen trots att det var grishalt. När jag bara hade ca 30 meter kvar hem, så slår jag väl dit utan dess like. Kan bara se framför mig hur armar och ben famlar omkring i luften, men med min tur så var det ingen som såg=). Satt där en stund och kände igenom kroppen och skrattade gott för mig själv, grannen blev lite besviken på att jag inte sa till innan så han fick njuta av scenen=D.

I kväll spelade jag och Björn lite spel med Cornelia och tittade till melodifetsivalen, inte mycket att ha, med undantag för Andreas då...
Nä, nu blire sängen för mig, godnatt där ute!!